Julia

Två favoritplatser.

Jag älskar verkligen mitt hus. Det är min fristad, mitt barndomshem, en plats där jag bara kan vara. Jag ligger oftast i sängen med datorn, spelar gitarr, skriver. Jag älskar att upptäcka, komma ifrån landet lagom, men detta hus kommer nog alltid vara min favoritplats. 
Bilden är knäppt två somrar sedan när vi kom upp dit. Oklippt och dant. Ironiskt nog heter det vinteränge. Endast passande på vintern.

Det här är också en favoritplats. Har dock blivit att jag åker dit mindre och mindre. Av någon konstig anledning.

Det är vårat släkthus på min pappas sida, beläget i en dal, cirkus 3 km från närmaste hus, någon mil till närmaste by, ingen täckning på mobilen, inget internet, inga folk, inga bilar, nästintill ingen tv.

Det må låta hemskt, men är en av världens bästa platser. Man bara är. Ingen stress, inga måsten. Sen att huset är fullt av massa roliga prylar från dess gulddagar, gör det bara ännu roligare.

Mitt favoritminne? Går ju inte att välja endast ett. Men om jag var tvungen att ta det första jag kommer att tänka på för stunden. Skulle det nog vara den gången jag kramade om mumintrollet i finland, tittade upp och såg att det var en människa INUTI det. Jag grät jättemycket och kände mig lurad. Kanske inte den roligaste händelsen, men ler åt det varje gång jag tänker på det. Nu i efterhand.